Going vegan – hyper nourishment

För att boosta min hälsa och må så bra jag bara kan i kroppen har jag lagt om min kost från glutenfri vegetarisk till antiinflammatoriskt vegansk. I praktiken minimera allt som kan trigga en inflammation i kroppen och ge kroppen den bästa förutsättningen att må bra och bli stark.

När jag ammade William, vår minsting fick jag på grund av hans allergier äta veganskt, sojafritt och glutenfritt. Det var helt klart utmanande och kämpigt, då hade jag ett annat motiv och sökte efter alternativ att ersätta mejeriprodukter med. Jag visste också att det var en begränsad tid. Ost var bland det svåraste att vara utan, men efter en tid vande jag mig och de veganska ostarna smakade riktigt bra till slut. Även om jag inte då ville erkänna det helt, så var känslan i kroppen helt otrolig. Jag mådde så mycket bättre och kände mig friskare. Har sedan jag återgick till min vegetariska kost vid flertalet tillfällen tänkt att jag borde gå tillbaka till veganskt, men inte riktigt haft motivationen fullt ut.

När kroppen började strejka och förra sommaren var väldigt utmanande, blev valet och motivet enkelt. Jag ville boosta min kropp och ge mig själv en chans att bli mitt starkaste och bästa möjliga jag.

Jag började läsa på och gick med i olika forum för detox och body cleanse, där fick jag tips om en amerikansk läkare som själv hade läkt sin Lupus med kostomläggning och träning, något som fångade mitt intresse. Jag klickade hem hennes böcker via Amazon, kikade på hennes föreläsningar och kände att det var rätt för mig. Jag gick ut hårt i slutet på oktober och höll mig väldigt strikt i drygt en månad. Förbättringen var markant. Sen kom födelsedagar, julfester och julfirande med familj, släkt och vänner. Det blev lite krokig väg helt enkelt, men mer om det nästa gång.

Är du nyfiken på att veta mer? Besök https://goodbyelupus.com/?s2-ssl=yes

En lång tystnad härifrån

Hej kära blogg och ni som läser och följer mig och min familj. Det har länge varit tyst här från min sida. Förlåt för det, men kroppen sa stopp och jag har haft fullt upp med att bara existera.

Jag har sedan en tid tillbaka fokuserat på bilder och inspiration på Instagram och hoppas ni har tålamod med mig att stanna kvar och fortsätta läsa om min resa tillbaka till en hälsosam och stark kropp. Jag älskar at vara aktiv och vill ha energi att vara en grym vän, mamma och fru!

Kram på er och hoppas ni är friska i galna tider som dessa!

Green smoothies a one day batch. Packed with nutrition- hyper nourishment!

Lösgodis – håll sockerråttan i styr

Candy store

Lösgodis är något jag äter ytterst sällan, dels undviker jag gelatin, vilket jag tycker är äckligt, där försvinner en hel del. Sen kan jag inte äta något godis som innehåller vetemjöl på grund av min celiaki. Där försvinner några sorter till. Kvar blir då några få hårda och några få lite sura, samt en del choklad. Självsanerande till viss del, kan bli sugen på lite choklad någon speciell dag i månaden, men har inte stora behov eller sug efter godis och inte lösgodis i synnerhet.

Men precis som för alla andra händer det att jag slarvar med maten och mellanmål, är trött och sliten och då kan det ibland slinka ner en och annan godis. Vill det sig riktigt illa så äter jag av de godisarna jag vet ska vara ok från en skål med lösgodis… Note to self – gör det inte! Jag blir alltid dålig. Tyvärr är jag så känslig i min celiaki att jag inte tål glykos framställt på vete, eller kontaminering. Dessutom ändrar tillverkarna recept ibland och man behöver lusläsa varje gång för att inte riskera att bli dålig.

Bot och bättring, viktigt med bra mellanmål och tillräckligt med energi under dagen för att inte känna suget och råka åka dit av misstag. Vet så väl vad som är bra att äta och vill verkligen hålla ett jämt blodsocker, men så kommer livet med resor i jobbet och mycket möten i vägen. Livet helt enkelt. Läge att klicka hem lite mer proteinbars att slänga ner i väskan när tiden är knapp. Planering och bra produkter hemma är A och O. Tipsa gärna om ni har några glutenfria proteinbars ni gillar. Var är det bäst att handla?

XX mamman som glömmer bort sig själv ibland.

Renoveringstankar

Åh vad det kliar i mina fingrar. Ibland får jag hindra mig från att springa ner i källaren och hämta kofoten och bara börja riva. Vår entré behöver verkligen en omgång. Frågan är bara om familjen behöver en renovering med allt vad det innebär?

Förra vintern bytte vi ytterdörr både för gäst entrén och den dörr vi nyttjar från gatan in till källaren. I samband med det målade jag med hjälp av svärfar om källaren från en murrig sandbrun färg till en crème vit nyans. Det blev verkligen ett lyft! Både de nya dörrarna men också den ljusare färgen. Nu ska jag bara jobba lite på att drilla mina barn på att hålla lite ordning också… Kanske hall projektets största utmaning?

Visst är det jobbigt att renovera, speciellt när man är så otålig som mig och helst vill gå från tanke till färdigt resultat på en blinkning, men samtidigt tycker jag det är väldigt tillfredsställande att få vara delaktig i renoveringen. Jag vill gärna lära mig nytt och utmana mig själv, till min mans stora förtret. Problemet med vår entré är att den inte går att renovera isolerat utan vi vill öppna upp väggar, måla och renovera trapp och då påverkas tak och golv såklart. Trappräcket vill vi byta också, läs jag.

Ja ni förstår… Maken föreslår att vi ska försöka ta in hjälp och få det gjort när vi inte är hemma. Jag vill gärna ha råd att både resa och tycker dessutom att det är skoj att pyssla och tänker att vi sakta men säkert kan göra en hel del själva. Nu har jag hittat en ny produkt från Jotun Lady som heter Minerals Revive och med den ska det gå att måla på strukturtapet och få en jämn yta. Så spänd på den produkten, ska ta hem broschyr och se vilken färg som skulle kunna passa hos oss. Tänk om den skulle kunna fungera! Vore fantastiskt! Reno – here I come!

Över kropp – upper body

Eager to hit the gym

Jag tränar en del styrketräning och själv blir väldigt inspirerad av att hitta bra set som verkligen får mig att känna av träningen, tänkte därför dela med mig av lite för er som söker lite sammansatta övningar. Jag försöker utmana mig själv och tar inspiration från duktiga tränare och profiler som har bra övningar och en filosofi som passar in på min träning och inställning. Efter lite förfrågningar om tips och inspiration kommer jag lägga ut lite kombinationer jag kör.

Jag vill inte visa några videos på övningarna utan länkar gärna till proffs som får instruera då jag inte är utbildad tränare och min teknik kanske inte är helt korrekt. Hoppas du hittar något du gillar 🙂 Skriver övningarna på både svenska och engelska då jag inte är helt säker på vad dom heter på svenska.

Superset 1. Standing single arm low cable row 12-15 reps – rope face pull 12-15 reps. Do them without pause and repeat for 3-4 sets.

Superset 1. Stående enarmsrodd låg kabel 12-15 reps – ansiktsdrag i kabel 12-15 resp. Gör övningarna direkt efter varandra utan pause och upprepa 3-4 set.

Superset 2. Standing single arm high cable row 12-15 reps – rope hammer curl 12-15 reps. No pause between the two and repeat for 3-4 sets. Challenge yourself to increase the resistance for the last set and se how many you manage 🙂

Superset 2. Stående enarmsrodd låg kabel 12-15 reps – hammer curl stående med rep 12-15 reps. Övningarna görs i rak följd utan pause och upprepa 3-4 set. Utmana gärna dig själv sista setet med att öka motståndet, hur många klara du? Du är starkare än du tror!

RS-Virus

Trodde vi hade klarat av det redan, men tydligen inte. Lilleman har nu varit dålig i över en vecka i RS-Viruset. Snorigt, hostigt, febrigt, ont i kroppen och mycket gnäll. Stackars vår lilla kille, det har varit en kämpig vecka för honom.

Natten mellan fredag och lördag förra veckan vaknade William med feber och sedan har det hållit i sig. Hostan har varit rejäl trots medicinering mot astma, vilket man tycker borde underlätta i alla fall lite grann. Efter en veckas feber började vi undra om han åkt på lunginflammation då febern återigen steg och hostan tilltog. Konsulterade 1177 och fick instruktion om att söka vård. Fick snabbt en tid hos Stockholm Kids inne i stan för koll i fredags. Lyckligtvis inte lunginflammation, men däremot öroninflammation på båda sidor. Vi kunde avvakta och se då sänkan var inom det normala så hade vi tur hade kroppen lyckats ta hand om det. Under helgen har han sakta blivit lite bättre och mindre gnällig så vi slapp penicillin. Nu hoppas vi de håller sig friska mer än en vecka som varit rekordet på förskolan sedan november.

Vabruari, du ger skäl för din benämning! Krya på er alla ni som ligger däckade 🙂

Affärsresa

Hur glamoröst är det egentligen?

I måndags flög jag till Oslo i tjänst, absolut givande, trevligt och välinvesterad arbetstid, men jag lär ju inse att jag inte besitter de där super krafterna som jag tydligen hade när jag var yngre.

Att resa i tjänst innebär inte allt för sällan tidig väckarklocka, rubbade mattider, ingen möjlighet till träning och barnen sover när man åker och när man kommer hem. Det går väl an någon gång ibland, men den här veckan blev lite extrem. Började veckan med en väckarklocka som ringde 03.40 för att göra mig redo att ta taxin som kom 04.20. Kom hem cirka 21 och då hade jag inte ätit middag, barnen sov såklart sedan länge. Tisdagen fick jag vara med sjuka barn på morgonen några timmar för att sen inte till jobbet och byta plats med min man. Höll i en systemutbildning och hade ett kvällsevent. Absolut väldigt trevligt och givande att träffa mina internationella kollegor, men jag hade en presentation som inte var klar, så när jag kom hem vid 23-tiden blev det ett kvällspass. Somnade vid 02.30 och upp igen klockan 05.40 för att hinna in till stan och nästa dags konferens. Kom hem strax innan 19 och då blev det sen middag innan barnen skulle i säng. Jag nattade dom frivilligt och la mig själv att sova samtidigt.

Något enstaka dygn här eller där går ju som sagt an, men flera dygn på raken och med så väldigt begränsad sömn får iallafall mig att vara helt förstörd resten av veckan. Med små barn som dessutom är sjuka är man ju glad för de timmar man får i vanliga fall och att då slakta nätterna ytterligare är inte helt optimalt för energin. Ibland önskar jag att jag kunde hitta den där växeln jag hade som ung mamma till mina stora killar.

Vad gäller maten behöver jag alltid planera och förbereda innan jag reser. Att resa med celiaki, (glutenintolerans) och vegetarisk kost innebär att man aldrig kan räkna med att hitta vettig och mättande mat på flygplatser och snabbmatsställen. Innan en resa behöver jag alltså planera ett par måltider och mellanmål för att vara på den säkra sidan. När jag i höstas reste till London i tjänst en vecka hade jag en hel ryggsäck med mellanmål, shakes och tilltugg för att överleva…

Vill jag resa mindre? Nja, älskar ju trots allt att resa både i tjänst och privat. I tjänst framförallt för att det är så effektivt att träffas och få återkoppling på många frågor om man har en tydlig agenda. Kanske att jag däremot ska se mina begränsningar och inte planera så optimistiskt framöver 🙂 Vart går nästa resa tro?

Glutenfritt inte alltid en självklarhet

En gång i månaden har vi frukostmöte med genomgång och uppdatering inom vårt team. I fredags var det årets första. Den här gången hade de beställt från en ny leverantör. Kändes så bra att få min frukost i en egen låda, separerat från den vanliga frukosten och tydligt utmärkt. Då kunde jag njuta utan att behöva känna mig orolig eller nervös för en otrevlig upplevelse senare.

Att äta ute, vara spontan eller resa i tjänst är ju dessvärre ett smärre företag när man har celiaki och är vegetarian. Nu ikväll har jag förberett frukost och lunch/ mellanmål inför morgondagens toktidiga start och flyg til Oslo där jag ska hålla utbildning i vårt CRM system och samtidigt få lite uppdatering från mina kollegor där. Laddad, men lite ångest över att klockan ringer redan 04.00.

God Natt säger natt ugglan 🙂

Skidåkning i Åre

Elin

Vackra vyer, fina krispiga dagar, imponerande framsteg på skidorna, Valles skidskola, skön snö och mys framför brasan. Veckan bjöd också på kalla fingrar, tår och kinder, trots och utbrott från en frustrerad tvååring, klädfighter och ömma muskler, med andra ord allt man kan förvänta sig av en skidsemester med två småbarn!

Vecka 5 är en av Skistars Valle veckor i försäsong där man vid köp av ett 6-8 dagars skipass för vuxen får fri skidhyra och skidskola för barn. Är barnet under 6 år och bär hjälm åker dom också gratis i backen. Vi tyckte det var ett bra tillfälle att ta en skidsemester och låta de små få göra framsteg i backen då hela familjen gillar att åka skidor.

Vi bokade en lägenhet hos Holiday Club, en med sex sovplatser, vilket gav oss två sovrum. Smidigt att lakan, handdukar, startkit med toalettpapper, diskmedel, disktrasa och slutstädning ingår. Lägenheten har en ganska stor kamin där ved ingår, så vi njöt för fullt av en värmande brasa på eftermiddagarna. Barnen efterfrågade brasa, varm choklad och bastu när vi kom hem efter skidbacken.

Olivia gick i skidskola mellan 9.30-11.00 på förmiddagarna och vi försökte turas om att åka lite på egen hand medans den ena av oss åkte med William. Nyttjandegraden på våra liftkort kunde gärna fått varit lite högre, men på det stora hela varit en fantastisk vecka med fina upplevelser och minnen för oss och barnen. I slutet på veckan åkte Olivia ankarlift och röda backar på egen hand. Hon ville ha lite hjälp där det var som brantast, men i övrigt så svängde hon och bromsade väldigt kontrollerat. William ville helst åka väldigt nära, selen gick bra korta stunder när han fokuserade på annat, annars var det mellan våra skidor som gällde. Benen, nedre delen av ryggen och rumpan fick sig en rejäl genomkörare under veckan.

När vi kom hem möttes vi av höga snövallar och en härlig vinterdag. Söndagen var räddad, tvätt, snöskottning och pulkaåkning stod på schemat, även om William ville åka skidor. Vi är redan sugna på mer skidåkning, ska försöka ta några tillfällen i Flottsbro för att hålla lågan uppe. #älskasnö

l

Januari 2019 vad mer bjuder du på?

Vi går ut hårt det här året verkar det som… Januari började bra, vaknade upp hos min bror med familj i Leksand årets första dag. Åkte hem till oss efter 10 fantastiska dagar med vänner och släkt.

Årets första vecka bjöd på Disney On Ice med våra fantastiska grannar. Vi umgicks, åt god mat och hade bra dagar. Lyckades också träffa våra fina vänner, tillika Williams gudföräldrar under veckan som vi försökt boka träff med hela hösten. Jippi, ingen var sjuk och barnen hade det så skoj tillsammans.

Vecka två, bra träningsvecka = mamma med lite mer energi och endorfinerna till hjälp. Båda små lyckades tyvärr ramla på förskolan och slå sig i ansiktet med svullen, skrapad kind. Stressigt och mycket på både min mans och mitt jobb, men veckan tuffade på. På fredagen hade vi trevlig resa middag för barnens faster, tillika min fantastiska svägerska. Väldigt gott och trevligt. Katrin och hennes vän är på en superhäftig jorden runt resa. Avis som tusan. Födelsedagsmingel hanns också med på lördagen. På söndagen kom pojkarna hem efter två veckors resa i Florida och Karibien med sin pappa. Mätte feber på William.

Vecka tre – ok, VAB här kommer vi. Båda barnen hade feber på måndagen och William hade kraftig hosta under natten. Fick efter mycket om och men i honom astma medicin. Måndag eftermiddag så lyckas jag hyvla fingret i mandolinen när jag ska förbereda maten. Så himla dumt! Dagen hade verkligen varit ok trots omständigheterna med två sjuklingar och så händer detta. Sebastian kom som tur var precis hem så han fick säga hej efter tre veckor med att försöka lappa ihop sin mamma. Det blödde väldigt mycket och jag skulle iväg på ett uppstartsmöte för gymnastiken. Lyckades komma iväg på något märkligt sätt. Fortsatte blöda, ringde 1177, blev en sväng till akuten. Vilket är en historia för sig. Kom hem efter en galet slarvig omläggning. Blodet bara rann… fick lägga om på nytt hemma med svärfars och makens hjälp. Sen blev det sova med handen i högläge, en tvååring som ett plåster på andra sidan. Barnen har varit sjuka hela veckan. Olivia lite bättre än William, men febern har inte gett vika och den förkylningsutlösta astman har varit tuff.

Fredag vecka tre, Sebastian ringer och meddelar han blivit bestulen av en ficktjuv på en överfull tunnelbana. Telefon, visa kort, terminskort, biokort och pengar, borta. Får spärra och beställa nya saker, göra polisanmälan och administrera försäkringsbolag. Fy för tjuvar!

Lördag vecka tre, min mans farmor somnar in 97 år gammal.

Söndag vecka tre – tar tempen på barnen, fortfarande feber och min man börjar känna sig krasslig.

Snälla januari, det räcker nu. Vi har inte kapacitet för så mycket mer. Snälla 2019 kan vi inte vända denna trend?