Maria
I måndags var vi på vårt tredje trimester ultraljud, det är alltid lika spännande att gå dit och få titta på Lille. Natten till lördag kände jag hur han verkligen bökade runt där inne, det var inte riktigt som vanligt bök eftersom han är så stor nu… På lördagen när jag vaknade kände jag mig lite konstig och det var lite tyngre att andas. Jag kände på mig att han hade vänt sig och låg och sparkade på mina lungor den lilla rackarn 🙂 Och jag hade rätt, han har lagt sig i födelseposition med huvudet nedåt. Då är det ju såklart jätte roligt att sparka på mammas lungor, NOT! Varje gång jag får en kick så hostar jag till. Vi får se om han stannar så nu, det tror inte jag, haha!
I övrigt kollade doktorn alla hans organ, hjärnans utveckling, han kollade så att det var tillräckligt med fostervatten, han både lyssnade och tittade på blod-och syreflöde i navelsträngen. Sen tittade han så att moderkakan låg bra och mätte den lilla parveln. Allt såg jättebra ut vilket var skönt. Jag frågade vad han trodde att han skulle väga när han kommer ut, han gissade på att han skulle komma ut om 6-7 veckor och väga 8 lb vilket motsvarar 3600g. Stor kille, men bli INTE större än så!!! 😛
En stor fråga här i USA som alla som föder barn måste ta beslut om är vad man vill göra med blodet i navelsträngen (cord blood). Det är tydligen jättebra att ta ut och spara för framtiden då det innehåller stamceller som kan rädda liv. Just nu används stamceller vid behandling av drygt 80 sjukdomar. Om vi eller någon släkting till oss skulle få exempelvis leukemi, då kan det blodet hjälpa till att bota den personen. Ingreppet sker av en specialistdoktor senast 30 min efter förlossningen och kostar ca 15.000kr sen tillkommer en årlig summa för förvaring på ca 1200kr.
Vill man inte spara det här blodet kan man välja att donera det direkt till någon som behöver det. Vi resonerade så att vi hellre räddar liv nu och om något skulle hända oss eller vår familj så hoppas vi att någon kan donera till oss. Doktorn sa att om ni har leukemi eller någon av dessa sjukdomar i släkten rekommenderar han att spara blodet. Lyckligtvis så har vi klarat oss från dessa sjukdomar i båda våra familjer. 🙂
Kram Maria & Lille
