Elin
Efter galet många dagar med krassliga barn och krasslig mamma, var det äntligen dags för mig och Vässlan att ge oss ut igen. Jag har fått låna mc ställ av min svärmor med inbyggda skydd, vilket inte bara är praktiskt för att det är varmt utan även ger lite extra självförtroende på de lite större vägarna då jag pendlar drygt tre mil tur och retur.
Hitintills sparar jag cirka 15 minuter per väg, minst. Än så länge vågar jag inte riktigt gasa på fullt i tvära kurvor och jag ska testa lite fler småvägar som jag tror kommer ge mig några minuters ytterligare tidsvinst. Så minst 30 minuter per dag i besparing, men om inte allt klaffar med byten så sparar jag minst 60 minuter per dag. Den största vinsten är dock att jag nu kan göra ärenden i stan på lunchen eller efter jobbet ta mig till något snabbt.
Igår var det föräldramöte för de stora killarna inne i stan och när jag skulle åka hem strax innan åtta på kvällen tyckte jag det var lämpligt att testa en ny väg hem i ösregnet. Kanske inte dagens smartaste drag, speciellt om man inte riktigt klätt sig för det. Jag hade bara tunna regnbyxor, lite kallt kan man lugnt säga. Sen körde jag lite fel, gjorde lite dåligt vägval och kom fram som en tvättsvamp, det droppade om mig från topp till tå. Vässlan däremot gjorde sitt! Även om jag gjorde resan lite extra lång så gick det väldigt bra på stora som mindre vägar.
En liten reflektion jag gjorde när jag susade fram var att de med mindre bilar visade sämre respekt i trafiken. Förarna i mindre, äldre bilar körde närmare, trängde sig fram och svängde in snävt framför. Det har varit genomgående så på de större vägarna, vilket är lite intressant. Har ingen djupare analys annat än att det var en trend.
Vid regn och rusk ska jag pälsa på mig lite fler lager, men att åka i mörkret och vid lite kyligare temperaturer är absolut inga problem. Känns fantastiskt att kunna vara spontan och flexibel i stan!