Åh vad det kliar i mina fingrar. Ibland får jag hindra mig från att springa ner i källaren och hämta kofoten och bara börja riva. Vår entré behöver verkligen en omgång. Frågan är bara om familjen behöver en renovering med allt vad det innebär?
Förra vintern bytte vi ytterdörr både för gäst entrén och den dörr vi nyttjar från gatan in till källaren. I samband med det målade jag med hjälp av svärfar om källaren från en murrig sandbrun färg till en crème vit nyans. Det blev verkligen ett lyft! Både de nya dörrarna men också den ljusare färgen. Nu ska jag bara jobba lite på att drilla mina barn på att hålla lite ordning också… Kanske hall projektets största utmaning?
Visst är det jobbigt att renovera, speciellt när man är så otålig som mig och helst vill gå från tanke till färdigt resultat på en blinkning, men samtidigt tycker jag det är väldigt tillfredsställande att få vara delaktig i renoveringen. Jag vill gärna lära mig nytt och utmana mig själv, till min mans stora förtret. Problemet med vår entré är att den inte går att renovera isolerat utan vi vill öppna upp väggar, måla och renovera trapp och då påverkas tak och golv såklart. Trappräcket vill vi byta också, läs jag.
Ja ni förstår… Maken föreslår att vi ska försöka ta in hjälp och få det gjort när vi inte är hemma. Jag vill gärna ha råd att både resa och tycker dessutom att det är skoj att pyssla och tänker att vi sakta men säkert kan göra en hel del själva. Nu har jag hittat en ny produkt från Jotun Lady som heter Minerals Revive och med den ska det gå att måla på strukturtapet och få en jämn yta. Så spänd på den produkten, ska ta hem broschyr och se vilken färg som skulle kunna passa hos oss. Tänk om den skulle kunna fungera! Vore fantastiskt! Reno – here I come!
